Hembygdsforskarna Hilde Weirich och Erich Stoll har skrivit en bok som heter Beiträge zur Geschichte der Juden in Rhaunen.  Det är en sammanställning av judarnas historia i Rhaunen från slutet av 1300-talet fram till oktober 1941 när de sista 16 judarna som fanns kvar i byn deporterades. 

Precis som Wilma, beskriver författarna till boken högst normala relationer mellan judar och icke-judar i Rhaunen fram till 1933. Judarna var helt integrerade och judar, kristna och katoliker bodde grannar med varandra. Grannsämjan var god, man besökte varandra i hemmen, spelade kort tillsammans på värdshuset och deltog i varandras glädje och sorg – födelsedagar, bröllop och begravningar. Med andra ord, ett ganska normalt förhållande i en liten by på landet. Men 1933 förändrades den här bilden.

Uppmaningarna att bojkotta judiska affärer och att skrämma samt hindra icke-judiska personer från att handla i dem nådde även det lilla Rhaunen. 

Utanför slaktaren Jakob Löbs och skohandlaren Moses Grünewalds affärer stod ”vaktposter”. Affischer med texter som sade att den som köper av en jude är en förrädare var populära även ute på landsbygden. En morgon i november 1933 hade det kommit upp en skylt med en pil som pekade mot skohandlarfamiljen Grünewalds hus. Där stod: ”Varning” Landsförrädare!”. Moses Grünewald blev så upprörd att han skrev till inrikesministeriet i Berlin och frågade hur det var möjligt att han, som kämpat vid fronten i första världskriget och tilldelats järnkorset, kunde klassas som landsförrädare. Borgmästaren svarade och förklarade att när den nationalsocialistiskt sinnade delen av befolkningen i Rhaunen hade upptäckt att inte alla röstberättigade personer i hushållet Grünewald hade röstat i parlamentsvalet den 12 november 1933 hade det skapat uppståndelse och därför kom skylten upp. Så småningom försvann den dock.

Slaktaren Jakob Löbs affär

I det här huset låg slaktaren Jakob Löbs affär samt en enklare restaurang som familjen också drev, på Otto-Conrad-Strasse i Rhaunen. Bilden är ett vykort från 1920-talet. Hela familjen Löb lyckades få visum och emigrerade till USA 1936. Där startade de en korvfabrik som blev mycket framgångsrik och som delvis fortfarande existerar idag.

Nedan följer en sammanfattning, i kronologisk ordning från 1933 fram till och med 1937, av hur judeförföljelsen genomfördes i Rheinland-Pfalz, det område i Tyskland som Rhaunen tillhör.

1933

6 mars

Koncentrationslägret i Worms börjar byggas

April

Organiserad bojkott av judiska affärer. 

Judar förbjuds att arbeta i offentlig förvaltning.

Lag mot ”överbefolkning av tyska skolor och högskolor”, en kvot införs för hur många judiska skolelever och studenter som får delta i undervisningen.

Maj

Möjligt för arbetsgivare att säga upp judiska arbetare och tjänstemän enbart på grund av att de är judiska.

Juli

Lag om ”förverkande av fiendens egendom”, låg till grund för förverkande av judisk egendom.

September

Lag om ärftlighet, jordbrukare måste uppvisa bevis på sin ”ariska härkomst” med början från 1 januari år 1800.

Oktober

Lag om att judiska redaktörer förbjuds arbeta inom pressen.

1935

Maj

Försvarsakt, endast ”arier” kan bli officerare.

Juni

Judar och icke-judar som är gifta med judar tillåts inte längre göra så kallad Riksarbetstjänst, RAD, vilket var en form av tjänsteplikt för att bekämpa arbetslöshet.

Juli

Judar utesluts från krigstjänst.

15 september

Nürnberglagarna antas, judarna förlorar sina medborgerliga rättigheter. Det fastställs att en jude är den som har tre helt judiska morföräldrar samt den vars bägge föräldrar är judiska.

November

Judar berövas sin rösträtt. Samtliga judiska statstjänstemän tvingas gå i pension.

December

Judiska läkare, professorer, lärare och andra akademiker avskedas från statlig tjänst.

1936

Januari

Judiska revisorer förbjuds vara verksamma.

Oktober

  Att judar låter döpa sig, konvertera, erkänns inte. Anses vara ett ”kamouflage av härkomst”.

1937

Januari

Judiska boskapshandlare förbjuds vara verksamma.

Februari

Judiska jurister förbjuds vara verksamma.

April

Judar förbjuds avlägga doktorsexamen.

September

Judiska läkare förlorar sin sjukförsäkring.

Oktober

Judiska apotekare förbjuds vara verksamma.

Från ovanstående kan vi alltså utläsa att det var i januari 1937 som Wilmas pappa Arthur förbjöds att bedriva sin kreaturshandel och familjen stod utan möjlighet att försörja sig.

I Rhaunen fanns det så få judiska barn, som gick i den åttaåriga folkskolan, att de inte drabbades av kvoten för hur många som fick delta i undervisningen, som infördes i april 1933. Förbud mot skolgång för judiska barn, i annat än helt judiska och privata skolor, infördes 15 november 1938.

I oktober 1938 hade Rhaunens polismyndighet beordrat alla judar att lämna in sina pass. Det krävdes mycket starka motiv för att få ut ett nytt pass och det var bara ett fåtal som utfärdades. De nya passen var stämplade med ett ”J” och därmed skedde ytterligare en betydande urskiljning av judarna och en väsentlig inskränkning i deras personliga frihet.

1938 skruvas intensiteten i judeförföljelserna upp i så måtto att våldet mot dem närmar sig och situationen börjar bli riktigt farlig.